Bröllopet del 3: bröllopsdagen – före vigseln

12-tiden lördag den 5 augusti 2017: efter ett och ett halvt år av mer eller mindre intensiva förberedelser och ett och ett halvt dygn av extremt hektiskt fixande bestämde jag mig för att det var dags att släppa allt. Direkt när jag kom hem från Kinnagården var jag fortfarande så stressad att jag snäste åt mamma, Johanna och Stella som försökte lugna ner mig, grät en skvätt och tryckte i mig ett par mackor, men sen höll jag en isbit mot varje ögonlock och försökte ta några djupa andetag. Sen gick jag ner och duschade, och sen var det dags för Stella att sminka mig. Hon är ju 19 år nu och superduktig på att sminka sig själv snyggt, så det fick bli hennes uppgift. Johanna hämtade lite bubbel och gjorde oss sällskap i badrummet med kameran.
När vi var nästan klara och jag var urtjusig kom jag på att jag glömt ta primer på ögonlocken! Det var ungefär mitt enda bidrag till hela sminkproceduren, eftersom jag som är helt ointresserad av smink, hade läst på om hur man skulle få smink att sitta hela dagen och jag genom detta fått lära mig att jag har flottiga ögonlock (!), men Stella försökte lugna mig med att det har hon också och det skulle sitta bra ändå. Hur som helst, inget att göra något åt vid det laget. Dags att börja med håret. Jag hade fått råd av min frisör att jag skulle ha i torrschampo eller hårpulver i håret för att ge det struktur, och av lustiga kvinnan som jag köpte hårnålar av att jag skulle tupera det, så det gjorde jag. Sen skulle jag göra en fläta runt huvudet. Hmm. Det går inte fläta ett tuperat hår. Så det var bara att borsta ur allt och börja om.
Christopher kom hem och behövde duscha, så jag tog alla mina blommor som Victor hämtat på Åkrabergs trädgård och satte mig i hallen utanför med Johanna för att få hjälp att sätta i dem. Så fina små blommor som matchade med min helt fantastiska brudbukett!

Sommarvikariefloristen Lena på Åkraberg hade verkligen gjort bra val efter vårt möte där vi pratade om vad jag ville ha, men inte riktigt visste mer än vilka färger jag tänkt mig. Hon hade utöver min brudbukett också gjort en tärnbukett till Christophers Best woman Maja (nästan lika stor som min!), en coursage åt Christopher och en lite mindre coursage åt min nya Man of honour Jens (som ju tog över när min ursprungliga Man of honour Emil hoppade av pga trebarnskaos).
Sen fotade vi håruppsättningen och Christophers påklädning, och sen skulle jag klä mig.
Det finns ju en gammal ramsa som går "something old, something new, something borrowed, something blue". Jag läste nån gång för länge sen att den på svenska heter "något nytt, något nött, något lånat, något rött", men den verkar inte vara så vanlig, utan det är ju blått man ska ha, så jag körde på det. Så: det gamla blev min gula underkjol som jag köpte i Japan 2007, det nya var min klänning (nåväl, ett år gammal, men oanvänd), jag fick låna ett fint litet armband av Stella, som matchade klänningens bältesspänne med glittriga stenar, och det blå blev ett par ljusblå trosor som jag köpte tidigare i somras.
Min påklädning var snabb: klänningen har ingen avancerad snörning eller något, utan bara en vanlig dragkedja, och min favoritdetalj inbyggd bh så jag slapp ha en sån. Så det var bara att ta på mig underkjolen och dra på mig klänningen och sätta på mig skorna, så var det klart på en minut och hann knappt fotas. :) Fick dock lite hjälp av Maja ändå eftersom jag tog på underkjolen först, så det trasslade ihop sig lite, jag har visst gjort tvärtom när jag provat innan.
Men vid det laget var klockan så mycket att Johanna behövde åka bort till Kinnagården för att fota dekorationerna, så vi fick ge upp en ordentlig porträttfotografering av oss när vi var iordninggjorda på riktigt. Christopher hade sett ut ett par skogsdungar där vi tänkt fota, men jag fick inse att vi inte hann och att det fick räcka med att plåta oss vid vigseln.
Så istället skyndade jag mig att städa undan lite i vardagsrummet, eftersom barnen skulle hem dit med barnvakterna, sysslingarna Vega, Agnes och Molly, efter vigseln, och nånstans vid 15-15.30 åkte jag, min blivande make och våra tre barn med bilen till Kinnagården och smet in bakvägen, eftersom gästerna börjat samlas i trädgården på framsidan.
Vi gick till vårt rum (inne i själva Kinnagården finns fyra sovsalar med tio bäddar i varje, fyra fyrbäddsrum och tre tvåbäddsrum, och i Lillstugan bredvid finns sex tvåbäddsrum och ett trebädds, så många av gästerna skulle sova över där - en del långväga valde att bo i campingstugor på Espeviks camping några hundra meter bort), och fann det fixat av Christophers mamma: de två enkelsängarna hade skjutits ihop och täckts med hjärtformade ballonger, bredvid sängen stod en ishink med en flaska mousserande vin och två glas, och på sängen låg en present. Så gulligt!

Barnen hade kul med ballongerna, och vi ringde och bad Jens och Maja att komma så vi kunde hälsa och planera vigseln.

Vigselförrättaren Christina kom också in och hälsade och så kunde vi gå igenom hur vigseln skulle gå till. Och så kom vi på några fler sista minuten-grejer, som att Stella skulle behöva sätta på ingångsmusiken och Jens utgångsmusiken, och så upptäckte vi att någon satt rosenbågen helt fel, så Christopher fick gå ut och fixa det. Vi hade satt starttid klockan 16 för alltihop, men själva vigseln skulle börja 16.30, fast redan tjugo över började gästerna samlas vid "altargången" i tall-allén där jag satt hjärtpinnarna (som Nico gjort sitt bästa för att slita upp), så vi bestämde oss för att börja fem minuter tidigare. Så Stella satte på Timo Räisänens "My Valentine" och så ställde vi upp oss: barnen först - Alfred med en syster i varje hand - sen Jens och Maja och sist jag och Christopher. Nu var det dags!
(Hit hade jag mobilfoton, men för att kunna göra ett ordentligt inlägg om resten behöver jag fotona som Christopher måste formatera om till jpg, så det tar ett tag till...)

Fler inlägg om bröllopet: del 1 Förberedelserna, del 2 Bilder från förberedelserna, del 4 Vigsel och fest, del 5 Fler bilder och del 6 Bilder på familj, Best woman och Man of honour